Lenungshammars Bygdegårdsförening

Lenungshammars Bygdegårdsförening

 Kolbullekväll 19:e augusti 2017

Lördagen den 19 augusti 2017 – vaknade till ett ihållande regn!
Sista kolbullekvällen för i år. Vad sker nu? Ställa in eller köra?
Traskade över till Lillstugan till Berit – vi fattade ett beslut – vi kör
och hoppas att väderleksrapporten stämmer. Skulle bli uppehåll
under dagen men ett nytt regn skulle komma in vid 20.00 tiden.
Berit kom och vi skar fläsk, 4,5 kg. Jag körde ner ett bord och
satte upp skylten ”Kolbullar” kl 18.00 med välkommen på många språk.
Det är lite kul att notera att någon har även skrivit ner välkommen på
holländska!
In på Informationen och hämtade P-förbud skylten, Vivi hade också skrivit ut
anslag och satt upp inne och även på Glaskogens infotavla.
Ett undantag för vara kolbullar. Snällt tycker jag. Vi fick en vinst samt ved
till elden – som vi alltid fått. Flickorna/pojkarna i infon har också hjälp till att
informera om vad kolbullar är och hänvisat turister till oss.
Jag körde ner plaststolarna samt eget bord och stolar – som alltid -förstärkning
kom från Älgå och de tyngre borden kördes ner samt veden.
Greta kom som vanligt kl17.00 och gjorde smeten. Gjorde brasor och sen
började folket komma.
Linnéa kom med vatten och växelkassa.
Och stackars Berit som fick stå vid vägen – långt från elden – och
ta betalt, hon frös men kämpade på.
45 personer kom och åt och trivdes. Många turister som är lika nyfikna varje gång.
Vi berättar om maten och sederna omkring kolarkojorna, skogsråa och mystiken.
Den som gick nästan sist var en ung dam från Holland, familjen tältade på
bygdegården och hon ville inte gå ifrån värmen till tältet! Träffade henne
dagen efter och det hade varit kallt sa hon.
Vi hade ett lotteri med många vinster – tack till alla som skänker
saker – utan lotteri skulle vi förlora på kalaset. Tuppetorpingarna brukar
hjälpa till men de var bortresta men då ryckte Jessica på Kuel in och ordnade
dragningen på lotteriet tillsammans med Lisbeth som också sålde lotterna.
Strax efter 20.30 började det regna – snabbt hjälptes vi åt att plocka bort bord och stolar.
Det blev en lite utförlig redogörelse den här gången – kanske behövs det för
att visa på att en sådan kväll genomförs inte av sig själv, många frivilliga
insatser behövs. Tyvärr hade vi inte med oss vår eminente fotograf – Kjell i
Marrvika – han var bortrest, men många turister tog kort, kanske finns de på
Glaskogens hemsida.
Tack till alla som hjälper till – och alla som skänker vinster – jag kan inte
räkna upp alla, och så ser vi fram emot nya kolbullekvällar 2018.
– ”Vi hade i alla fall tur med vädret”-
Lillan skrev

Den 23 juli gjorde vi ännu en utflykt som har
varit önskad ganska länge.

Med Benny Svedberg som utmärkt guide och ciceron samlades vi ett gäng – 21 personer och en hund  vid Spiksmedjan i Älgå. Intresset var stort och vi hade med både norrmän och danskar samt historikern Peter Olausson med fru Lisbeth som kom ända från Häljebol för att se Altaret, Psamböckerna och Vilarstenen där Trompiens initialer finns inristade. 

Vi åkte iväg med Benny som guide – han körde ganska fort på den dåliga vägen så Peter blev efter, som tur var fanns det täckning så vi kunde guida den rätt!

Innan vi startade att gå så tog Benny till orda, jag vill att ni tar det här på allvar, inte pratar för mycket, det har hänt att olyckor kan drabba om man hädar.

Väl framme satte vi oss och bara njöt av stillheten. Det är något magiskt vid sådana platser. Vi förundrade oss över historien om Trompien och varför dessa ”stensättningar” har kommit till. Både Altaret och Psamböckerna är väldigt speciella och att de fortfarande finns kvar. Vilarstenen kan man förstå bättre, där vilade man med kistan när man gick den långa vägen från Sigfridstorp till Älgå kyrka.

Vid kafferasten berättade Benny om Trompien och andra fyllde i med sina berättelser. En mycket givande och trevlig tur och vi tackar Benny för fin guidning, ni kan läsa om Trompien i Ernviks ”Folkminnen från Glaskogen”.

Peter Olausson blev också intresserad och ska kanske skriva om det i  ”Näverluren” kanske kan han hitta mer uppgifter om stenarna.

Kjell Landin är med på våra vandringar och han är bra på att fotografera och kompletterar mina rader med fina informativa bilder.


Kolbullekväll i Lenungshammar den 15 juli 2017.

En lyckad kväll med lagom vind – inga mygg – inget regn och ingen fara för skogsbrand.
Vi förberedde i god tid med stolar och bord, Vivi hade gjort fina anslag om parkeringsförbud
på ”vår” plats och även satt upp affischer på informationen om att vi hade kolbullekväll.
Personalen var också informerad om vad det innebar och att det var för allmänheten.
Vi har ett gott samarbete med Glaskogen – de skänker ved och vinster. 

Det kom 65 personer och det var många turister och många barn. Det stektes kolbullar för
glatta livet, stämningen var mycket god och turisterna är så intresserade av
historien bakom kolbullarna och varför det heter så. Då berättar vi om kolarna och
deras kojor och vi kommer även in på brukshistorien på Lenungshammar.

Det är en trevlig tillställning men en hel del arbete ligger bakom arrangemanget,
vi hade dock stor hjälp av flera sommarboende.

Det händer också att flera turister kommer fram och berättar att de varit
på kolbullekvällar tidigare år och att de tycker så mycket om detta,
kolbullarna och samvaron vid elden.

En lyckad kväll som gör att vi känner oss nöjda när vi plockar ihop allt
och ser fram emot nästa kolbullekväll som blir den 19 augusti kl18.00.

Lillan

Vandringen i Sigfridstorp 24:emaj 2017

Öppna Lillans berättelse som utskrivbar PDF

Bilder

Samling vid där dansbanan låg

Flinga lyssnar intresserat

Samling vid utsikten

 


Söndagen den 12 februari 2017 kl 17.00

samlades 56 personer i Bygdegården för att se en film om flottning. Annika Ferner som är
dotter till Åke Olsson, Glasbruket, visade filmen som Åke gjorde under sin tid som flottningschef
på skogen. Antar att det mesta utspelade sig på 50 och 60- talet. Annika berättade att Åke ärvde
uppdraget efter sin svärfader Karl Linde som bodde i Lenungen.
Åke filmade med smalfilmskamera och så har detta överförts till VHS och därifrån konverterats till DVD.
Det var lite svårt att urskilja personer i filmen, likaså med ljudet. Åke hade själv kommenterat bilderna.
Det är ett mycket intressant dokument och det blev många diskussioner efteråt vid
kaffeborden – typ – ”kommer du ihåg”.
Vi skulle också få se en dokumentation från Gaterud, Åkes föräldrahem, men DVD
och datorn var inte överens med varandra.
Maskinisten Hans, Annikas man, lovade att återkomma i höst och skulle försöka
ordna med bättre ljudkvalité

Vi bestämde också att vi ska göra en utflykt till Gaterud frampå vårkanten.

 


Den traditionella grötfesten

gick av stapeln söndagen den 15 jan kl.16.00 2017.
27 personer kom, och det var gemytligt som vanligt.
Lena Bergström visade bilder från en resa till Peru som hon besökte förra året.
Många fina bilder, Lena berättade om de olika besöksmålen och det var många fina bilder.
Och om hur det var att vara på hög höjd! Det visade sig vara dramatiskt för en del.
Det är roligt att få ta del av andra delar av världen sa en äldre dam,
det blir så levande när en jag känner berättar.
Vi ser gärna mer av sådant!